Här kommer gravid vecka för vecka i videoform! Jag tänkte att det kan vara roligt att variera lite! Hoppas att ni tycker att det är roligt! Nu ska det käkas rester och tittas på House of Cards. En hektisk vecka väntar så jag försöker att njuta av ledigheten (även om alla måsten ekar i huvudet), blir att boka in min livscoach nu i veckan också. Jag känner att det behövs. Men NU, försöka NJUTA!

Jag tog mig spontant en ledig helg! (Förutom att jag kikar in här, ska fota ett samarbete idag och vara tillgänglig för min klippare) men annars, så ledig! Jag ska nog börja med lite fler lediga dagar, har svårt att slappna av om jag inte bestämmer mig redan på morgonen att det är okej. Som den prestationsprinsessan man är. Så jag tänkte bara kika in och säga hej! Och berätta att jag är lite ledig idag. Vi ska iväg och kika på barnsaker och mysa, Victor är också ledig så det blir en riktig söndag.

Men kika in här lite senare! Min vecka för vecka kommer i videoformat denna gång! Så roligt att vara igång med Youtube igen.

Pyjamas med hjärtan som ni har frågat om kommer ifrån H&M som hittar ni här!(adlink). Jag köpte den i en större storlek så att magen får plats i sex månader till, helt perfekt för både icke-gravida och gravida. Och så himla fin, eller hur?

Säg hej till vlogg-Maja. Nu känner jag mig på banan igen. Jag har kommit lite till det där stadiet att vad fa-an, vem bryr sig egentligen. Så jag spelade in en vlogg igår och “en vecka för vecka” idag! Man blir väldigt enkel självkritisk, speciellt nu när man förändras med tanke på graviditeten men så får det vara. Så här kommer en vanlig vlogg i mitt liv, absolut ingenting speciellt men det är vad ni har efterfrågat. Sen vet jag att jag alltid kan försöka filma lite mer och roligare saker men äsch man måste lära sig! Enjoy såhär en torsdagkväll, nu ska det lagas mat här hemma och mysas. Regnet öser ner utanför så jag blev sugen på att tända ljus och laga en god pasta till middag.

Vad är det för liten rakapparat ni pratar om i podden den här veckan? Jag behöver den i mitt liv!

Sanna har ju rakat bort sina ögonfransar men jag älskar den här lilla jäkeln för brynen. Dessutom upplever jag att dom har vuxit ännu mer sedan jag började använda den här. Dyr är den inte heller och helt klart ett av mina bästa köp någonsin. Här hittar ni den (adlink). Det kommer ju med flera munstycken så man kan välja vilken som passar bäst för en själv, jag gillar den tunnaste!

I torsdags fick vi främmande av Victors mamma och lillebror så vi fick en långhelg tillsammans. Jag jobbade undan hela dagen och på eftermiddagen städade vi och handlade hem mat och sånt där man behöver när man får gäster.

Jag såg ut såhär!

Ullis och Sache landade på kvällen ju så Victor åkte till flygplatsen och jag lagade middag och tände ljus i huset. Det blev klassikern spagetti och köttfärssås! När vi vill göra det lite lyxigare så köper vi hem färskt bröd också och gör tomat och mozarella sallad.

Och jag äääääälskar ju pasta och tycker att den är A och O. En spagetti och köttfärssås blir så mycket roligare med något annat än bara spagetti, det tycker iallafall jag. Medan Victor tycker att det ska vara som det alltid är.

Jag vaknar ju tidigt varje morgon och sitter och har min morgonstund. Har insett att jag i regel jobbar mellan fyra och fem timmar varje morgon innan ens resten av världen har vaknat, undra varför saker och ting har börjat rulla. Igår jobbade jag i elva timmar bara med att planera mitt jobb och förhandla kontrakt. Man kanske alltid ska vara gravid. Hursomhelst såhär mysigt är det på morgonen. Älskar frost.

En morgon tog jag med gänget till marknaden som finns här ute! Kenan var här samtidigt som Victors familj så jag, Ullis, Sache och Kenan var ute på tur. Älskar marknader på lördagar, himla mysigt.

Det blev pizza till lunch!

Och på kvällen var det dags för A Star Is Born. Här är Kenan <3

Såhär mådde jag efteråt. Jag vill ju inte spoila någonting men filmens mest mäktiga scen är den sista och direkt efter tänds biosalongen och filmen är slut. Där satt jag och försökte hålla inne mitt gråt att jag istället lät som något slags djur. Victor bara stirrade på mig. Herregud. Den vackraste filmen jag har sett. Och så viktig.

Såhär såg jag ut i söndags när det var dags för match!

United spelade mot Everton och vi fick sällskap av Håkan som jobbar med fotboll och hans familj. En väldigt trevlig söndag på Old Trafford. Och Victor var en boss på plan.

Sen blev det en ny dag och vi mös hemma hela förmiddagen, jag jobbade och Victor tog sovmorgon. Sen hann vi med lite shopping!

Och på kvällen gjorde vi oss i ordning för middag i stan! Byxdressen kommer ifrån Zara och i bakgrunden ser ni min städade garderob <3. Jag bokade bordet och var lite för ambitiös och bokade klockan 20.00. Det är ju min läggtid liksom men men.

Vi åt på 20 stories! Såhär fint är det där.

Och jag beställde en virgin pornstar martini, trevligt att få sin dricka i fint glas även om man inte dricker alkohol. Har helt klart märkt det nu med graviditeten, att bara för att man är nykter så får man ofta sin dryck i ett jäkla grogg-glas. Varför ska man få dricka fulare bara för att man är nykter? Ologiskt och det måste vara väldigt irriterande för er som inte dricker överhuvudtaget. Trist ju. Efter middagen körde vi hem och dagen efter flög dom hem <3.

Hej från gymmet. Här sitter jag i restaurangen och har precis haft möte i en timme och nu väntar jobb i ytterligare några timmar. Mitt jobb går väldigt bra just nu och jag kämpar med att istället för att bli stressad se det som roliga möjligheter. Helt klart någonting med min prestationsångest att göra, jag blir så stressad ibland när jag vet vad som komma skall. Men det är någonting jag aktivt jobbar med, varje dag. Det läskiga med att vara egenföretagare är just den känslan att allting jag gör speglar mig. Lovar jag ett bra jobb då är det enbart upp till mig att det blir det, ansvaret ligger inte på någon annan tillskillnad från i många andra jobb där man arbetar i team. Nu när jobbet verkligen rullar på bra så tror jag att A och O är planering från min sida. När jag kommer hem till Sverige kommer jag att ha inspelningar eller viktiga möten varje dag men jag tänker att så länge jag själv har kontrollen och tror på mig själv så kommer det att gå galant. Samtidigt så blir jag väldigt stolt över mig själv när jag skriver nya anteckningar varje dag i min kalender. “Inspelning 10 till 14”, “Möte om livepodd”, “Samarbete med X ska upp”, “Kollektionen med Daisy Grace ska in”. Äntligen har det släppt för mig och jag känner att det här jobbet verkligen utvecklar mig och låter mig göra det jag tycker är roligt. Jag har ju funderat fram och tillbaka att sadla om helt men idag känner jag att jag är precis där jag ska vara. Just nu ska jag jobba med det här. Det gör mig glad.

Jag tror att det handlar om att hitta sin grej i livet. Och att våga tro på det. Och våga tro på sig själv. Och att inte jämföra sig med andra. Ofta är människor duktiga att påpeka att jag inte alls har det så jobbigt när jag skriver om mina tankar och känslor här i bloggen och det är som om att regeln i Sverige är att den det är värst för, den vinner. Den som måste hämta och lämna på dagis, jobba hela dagen, sen tvätta och laga mat och få ihop allting vinner “Hela Sverige Klagar” och det ska alla andra gärna veta om. Att den har det tuffast. Och jag har aldrig fattar det där. Att jämföra sin egna olycka med andras. Istället för att bara gör någonting åt saker. Och jag har alltid haft den grundtanken. Enda sedan jag var liten och det är därför jag vågar skriva om det här, för jag tror på det så starkt. Jag ville vara nöjd med min tillvaro och sen skita i vad andra gör. Och jag har aldrig velat hamna i ekorrhjulet. Det är ingenting fel med det hjulet, för vissa personer passar det. Och för andra inte. Även om man i Sverige ofta tycker att ett sätt är rätt och att ett sätt är fel. Men jag tror ju verkligen att viljan och ambition gör att om man inte vill så behöver man inte hamna där. Jobbar man med det man tycker är kul så är det ju inte jobbigt att jobba hela dagarna och man jämför sig inte med andra. Skaffar man barn så måste man hämta och lämna på dagis. Och vill man äta mat så måste man storhandla. Jag har aldrig fattat det där med att klaga över det till andra än de i sin närhet. Att jämföra sitt tuffa schema med någons annan. Vad är poängen? Jag är fullt medveten om att jag kommer att ha mycket mer att göra när barnet är här, och jag är orolig över det. Men tar jag på mig jobb, skaffar barn och har ett hushåll att hålla reda på så får jag ju acceptera det. Helvete vad jobbigt det måste vara att skapa sig en vardag som man sen måste gräma sig och jämföra sig med andra över varje dag. Det är som om att jag nu i april får en bebis, och från den dagen och fram ska jag alltid klaga på att Victor har mycket matcher och att jag kommer vara ensam med barnet. Och sedan jämföra det med mina andra nära som har en man som inte spelar fotboll och kommer hem varje dag och sällan är borta i längre perioder. Det vet jag ju om redan nu, så det vore ju idioti om jag väljer att lägga min energi på det då. Jag kommer välja att se det positiva, för min egna skull och för mitt barns skull, och det är att han väldigt ofta kommer att komma hem betydligt tidigare än många andra pappor som arbetar på dagarna. Det handlar om mindset.

När jag bodde i Oslo så jobbade jag som servitris och det avskydde jag. Det var ett alldeles för stressigt jobb för mig. Och timmarna var inte alls bra för mig att jobba. Då minns jag att jag insåg att kvällsjobb inte är någonting jag i framtiden kan ha för min hälsas skull. Att komma hem från jobbet 01 gick inte ihop med mitt psyke. Och jag insåg att jobba med stress på det sättet inte alls passade mig. Och jag bara bestämde mig. Och visualiserade hur jag i framtiden ville jobba. Med mina egna tider, på mitt egna sätt. Och det ska jag idag skämmas över eller ursäkta. Jag råkade träffa Victor och sen råkade jag komma in på det här spåret. Men jag vet att hade jag inte gjort det hade jag bott någon annanstans i världen och jobbat med kanske det heller eller någonting annat, men jag hade sett till att jag inte jobbade natt eller med ett så stressigt jobb. Så jag hade levt ett liv jag gillade ändå. För att jag alltid har trott att det blir vad man gör det till. Och det ser jag hos alla i min närhet. Jag vet inte någon som inte trivs med sitt liv. Som klagar på det sättet folk har klagat i mail till mig eller i kommentarer. Så man kanske blir som man umgås trots allt. Min mamma fick nyss ett nytt jobb för hon ville ha någonting nytt och sökte ett nytt jobb.  Min storebror har fått jobb efter år av behandlingar och är så glad över det. Min bästa kompis ska snart börja söka in till högskolan och plugga det hon har drömt om sedan hon var liten och köpa lägenhet med sin pojkvän. Min svägerska valde att ändra riktning helt och har på några månader gått från att jobba på dagis till att ha blivit PT på ett nytt gym i Västerås och min kusin har precis bokat en resa till New York. Ingen klagar. Alla bara lever det livet, just dom vill leva. Och ingen jämföra sina problem med den andras. Och nu när jag tänker efter så är det ju självklart att det även påverkar mig. Omringar med sig med positiva människor blir man själv positiv. Man ska solla ut allt det negativa, för det påverkar ens liv mer än vad man tror. Jag skulle aldrig kunna ha en person i mitt liv som skulle jämföra sin sorg med min. Alla är olika.

Nu spårade jag iväg, och nu skriver jag om någonting som är enkelt att misstolkas och jag vet att jag kommer få några mindre trevliga kommentarer. Och jag kommer säkert känna att jag uttryckte mig klumpigt men ibland måste jag bara få skriva vad jag känner för. Och inspirerar det någon idag att kanske göra en liten förändring eller ändra sitt tankesätt om sin vardag så är det alltid något. Jag skulle lika gärna kunna puttra här varje dag och skriva om kläder eller skönhet och slippa chansen att bli missförstådd men vad fan, dom som vill förstå kommer att förstå.

Man måste göra det man kan för att leva det livet man vill leva. Och har man gjort det men det ändå inte går. Då får man klaga hur mycket man vill, för livet kan vara orättvist, men man kan inte klaga och jämföra sin olycka med andras. Det har jag sett tydligt i min storebror. Han har aldrig klagat eller klankat ner på andra personer och deras liv trots att han har det tufft men alla kan inte vara lika bra som han heller.

Det var länge sedan vi körde en Wanties-lista här i bloggen så nu tänkte jag att vi kör en! Jag vet att ni gillar dom och jag tycker att dom är roliga att göra så nu kör vi såhär en tidig måndagsmorgon i oktober.

Icona Pops kollektion för Gina Tricot är helt magisk. Här är mina favoriter!
T-shirt / Stövlar / Linne / Bälte

Jag har alltid älskat denna lampan från Bxxlght. Så himla fin.

På tal om lampor så älskar jag även denna från Seletti. Den vill jag ha på mitt kontor.

Jag såg denna fåtöljen på Ellos och blev helt kär. Tänk så fint, speciellt nu i jul. Åh.

Jag fick hem ett bud från Estelle & Thild i veckan och har sedan dess använt deras gravidolja varje morgon och kväll. Jag såg att den fanns på rea här!

Jag kom över detta kitet som är på rea från Demalogica häromdagen! WOW alltså det är en intensiv kur för hemmabruk. Jag älskar ju allt som har med skönhet att göra och är så sugen på detta.

På tal om skönhet. Ingen har väl missat Sveriges nyhet Foreo? Bara jag som är sugen på att testa? Det kliar i mina fingrar.

Inlägget innehåller adlinks.

Livet på läktaren den här veckan blev väldigt roligt! Vi pratar om hur man ska känna sig sexig med en gravidmage. Jag hade ingen aning om hur svårt det skulle vara att hitta en bh i rätt storlek och trosor som känns bekväma. Och Sanna berättar om hur det är att vara på Disneyland Paris med två småbarn. Och dessutom så svarar vi på hur jag och Victor berättade om barnet för Sanna och John! Här hittar ni avsnittet!

En till vecka har gått och imorgon kliver jag in i vecka 17. Otroligt vad fort det går nu. Förmodligen för att jag mår så pass bra och att allting känns precis som vanligt. Nu kikar vi på veckan som har gått!

Mitt mående: Jag mår så himla bra! Inte lika trött längre och känner mig som mig själv helt enkelt. Det enda som är lite svårt är maten. Mår lätt illa och är sällan sugen på någonting. Spagetti och köttfärssås och liknande enkla rätter går dock ner lätt. Och knäckebröd med smör och ost. Mums alltså, finns typ ingenting bättre.

Mina hormoner: Och jag har helt klart varit lyckligare den här veckan än förra. Iochförsig så har jag knappt tänkt på att jag är gravid med tanke på hur bra jag har mått men när tanken väl har slagit mig så blir jag glad. Varje gång jag lägger upp någonting på instagram kommenterar mina bästisar med hjärtan och med meningar som “heeeeej jag längtar efter dig”, då blir jag så himla rörd och inser att det finns andra människor som längtar efter bebisen. När jag kommer över bebisbilder kan jag visa Victor och på kvällarna när magen värker masserar han magen, och så blir jag rörd igen. Känner mig glad och tacksam.

Mina cravings: Absolut ingenting. Jag har ju iochförsig alltid trott att cravings är ett påhitt, typ ett frikort man får använda mot sin partner när man är gravid. “Åk och köp det där NU! Jag är så sugen”, så jag vet inte om det sitter i mitt huvud att inte ha cravings? Spontant så är jag bara inte alls sugen på sött eller skitsaker överlag. Ge mig en knäckemacka eller ett päron så är jag mer än nöjd. Konstigt, jag som annars är ett riktigt kakmonster.

Min vikt och kropp: Jag har länge känt som om att magen inte har växt och har kommit igång med träningen riktigt bra igen. Vissa mornar har jag känt mig som mig själv och i spegeln har man kunnat skymta min kropp jag hade i somras. Men sen ploppar magen ju ut desto längre dagen går såklart vilket är så mysigt! Men jag känner mig stark och hälsosam. De första veckorna tänkte jag nästan ge upp allting men nu känner jag mig motiverad och tränar mycket bål och rygg. Ni vet ju att jag kan snöa in mig på grejer och nu är det att jag ska träna rätt för att få en så enkel förlossning som möjligt. Jag tränar fortfarande två gånger i veckan med min PT och annars själv. Googlar som en tok så jag inte gör något fel. Antar att jag har gått upp fem eller sex kilo hittills! Ser ni förresten vad långt ner magen sitter? Jag är nästan helt platt upptill och sen säger det bara plopp! Däremot hade jag väldigt ont i magen igår. En mix av extrem mensvärk och magsmärtor. Väldigt obehagligt och det gjorde mig lite nervös men jag läste runt och antar att bebisen bara växer där inne.

Övrigt: Jag sover bättre men vissa nätter vaknar jag vid 03 och kan inte somna om på flera timmar. Såfort ögonen slås upp så vet jag att nej, nu är det kört. Lite segt men det är ju kroppens sätt att vänja sig jag vet. Jag blev lite orolig några dagar för att jag upplevde att magen hade slutat växa och inte hade vuxit på flera veckor. Dessutom mådde jag så bra att jag tänkte att allting inte stod rätt till men det är ju vanligt att oroa sig. Min svärmor bekräftade att magen hade vuxit sedan vi sågs sist och det var skönt att höra. Hxn växer där inne <3 Sen drömmer jag en del. Inatt drömde jag att hen var här och att jag inte visste hur jag skulle ta hand om barnet. Jag satt i en fullproppad bil med Sanna och Challe och alla barnen och mitt barn slutade inte skrika och jag hade glömt köpa mat till min bebis. Det var hemskt. Och igår gick jag igenom mina storys från sommaren på IG och blev lite ledsen igen. Typ som om att det är en Maja som försvinner nu. Får ofta påminna mig själv om att så inte är fallet. Och om nått så är kanske det positivt med att jag är ung, att jag fortfarande kommer ha så mycket energi att småbarnsliv och ett socialt liv inte alls blir så svårt att kombinera.