Fy vilken dålig dag jag har haft. Min ångest har legat och skavt några dagar och idag brast allting. Jag stressade iväg efter lunch och bokade in naglar, nu ska akrylnaglarna bort och så ska jag köra naturligt ett tag. Jag har inte tid eller lust att tänka på när jag kan trycka in naglar i schemat. Snabbt därifrån skyndade jag mig till gymmet för laserbehandlingen. Då visade det sig såklart att jag hade tagit fel på dagen. Imorgon klockan tre skulle jag dit istället. Okej. Här försökte jag hålla mig lugn trots att jag hade planerat hela dagen runt tiden jag hade med lasern. Alltifrån möten till tider att passa hemma för att öppna porten och liknande. Dessutom hade jag två andra grejer inplanerade samma tid som lasern imorgon så nu behövde jag lägga om hela pusslet. Okej, jag tänkte att först tränar jag innan jag tar itu med de två nya problemen som nyss uppstod. Och då står jag där på springbandet och inser att hörlurarna är kvar hemma. Med träningsvärk i hela kroppen och ingen egentlig lust till att träna så gick jag ner till bilen för att åka hem.
Såg då ett paket som jag var tvungen att posta till ett samarbete och ångesten kom tillbaka. Igår åkte jag med bilen i en timme för att hitta till det här UPS-kontoret utan tur. Så nu åkte jag igen, samma väg till samma ställe. Parkerade bilen och gick runt i mina träningskläder för att försöka hitta någonting som iallafall såg lite ut som ett UPS-kontor. Ingenting. Där och då ville jag bara gråta. Jag har varit så stressad hela dagen. Varför vet jag inte, det är, vad jag tror iallafall, ett sätt för min ångest att ge uttryck. Jag stressar upp mig som en idiot för smågrejer. Så jag står där på en trottoar någonstans i Manchester och ska precis ge upp när jag ser en UPS-bil komma åkandes och parkera fem meter ifrån mig. Jag hörde änglar sjunga och jag tror att solen sken lite extra starkt just dom sekunderna. Där var det, en liten liten kiosk som tog emot UPS-paket. Jag nästan sprang in av lycka och lämnade det där paketet som i en veckas tid har gett mig ångest.
Sen åkte jag raka vägen hem och möblerade om i vardagsrummet, drack ett glas vatten och yogade i en timme. Fokuserade på mig själv. Och min andning. Och efter den timme mådde jag så bra. Jag låg i soffan och njöt av lugnet. Tänkte och reflekterade. Tog selfies tillochmed, då vet man att man är på ett visst humör.
Och sen kom efterskalvet och jag grät till och från i en timme. Pratade med både Sanna och mamma innan jag tog en långt bad med ljus och lugn musik.
Idag har jag helt enkelt jättemycket ångest. Det är väldigt mycket för mig att hantera i livet just nu och ingenting jag riktigt orkar skriva om. Eller kanske snarare förklara. Det är bara. Mycket. Och ibland känns det som om att det alltid är mycket i mitt liv. Men jag tror också att det är för att jag lider av ångest, någonting litet kan bli väldigt stort i min värld och när det kommer grej efter grej, små som stora så bubblar det över. Skulle jag skriva vad jag sa till Sanna hade det blivit så djupt här och jag orkar inte riktigt prata mer om det. Kanske mer en annan dag. Men inte just nu. Nej, just nu ska jag äta maten jag har beställt – jag tog allt jag var sugen på bara för att jag har känt att mina hjärnspöken har gjort sig påminda. Stressen att vara perfekt på bröllopet har fastnat i mig och jag försöker febrilt att skaka av mig den. Så nu ska jag äta en god middag. Och jag har tänt ljus och ska se på min kille som ska spela Champions League.
Och imorgon är en ny dag, och det ser jag framemot.
Kramis!✨🌸
<3 Mette <3
Jag ser verkligen upp till dig Maja! Jag tycker du är fantastisk som delar med dig som du gör, och det hjälper verkligen så många!
Tack för det <3 Stor kram!
Tack för att du tar dig tiden att skriva! Blir så glad <3
Blir så ledsen när jag läser om din ångest och stress för jag känner igen det så väl. Det kan verkligen förgöra en och förstöra så himla mkt. Det låter nästan lite som att du har höga kontrollbehov? När du säger att du vill vara perfekt till bröllopet, vad innebär det? Och kommer det någonsin kunna leva upp till den perfekta bilden du har av det. Jag tycker det låter som du måste släppa taget och acceptera att det kommer bli som det blir, du kan inte kontrollera allt. Du kan bara följa planeringen. Och du som redan är så otroligt fin, hur mer perfekt kan det bli? Släpp taget och ha tillit till att allt kommer bli bra! <3
Jag har verkligen kontrollbehov och ofta orimliga krav. Någonting jag verkligen måste jobba med. Måste bara lista ut hur. Tack för din fina kommentar, jag fick mig en tankeställare. <3 Stor kram
Fina Maja. Du har ångest, och så är det. Den är där. Den sitter på din axel och säger: “hej hej. glöm inte mig.”
Du kan tänka “jaha, där är du. ska du komma och va här idag”.
Vissa gånger, när du har energi, kan du säga till den “GÅ OCH SÄTT DIG I HÖRNET ÅNGEST”. och så kan du se den lomma iväg och lydigt sätta sig i hörnet.
Andra dagar klänger den sig fast och då kanske du får ge den en klapp och säga “jag vet att det är jobbigt. såja, såja. Det är okej.”
En övning som jag själv använt är att visualisera att man sitter på en liten klippa invid en bäck som porlar förbi. I min vision så syns alperna i bakgrunden. Luften är krispig, temperaturen perfekt. Solen värmer min kind. Jag är avslappnad. Jag ser hur mina oros/ångesttankar rör sig kring mitt huvud. Sedan tar jag varsamt en tanke, lägger den på ett löv i den porlande bäcken, och ser när den ringlar iväg. Sen tar jag nästa tanke, och nästa. Och bara sitter där och njuter i solen.
Många kramar!
Åh VILKEN FIN KOMMENTAR. Började nästan gråta när jag läste det om löven. Fint. Ska testa det. Tack så hemskt för att du tog dig tiden att skriva till mig. Stor kram, blev himla glad.
Usch för ångest och stress. Hoppas det ger sig snart! Om det är mycket med jobbet och möten osv kanske du bara kan försöka släppa fler grejer som handlar om annat än typ det och träningen? Prioritera liksom? Förstår att du vill känna dig perfekt på bröllopet men det kommer du vara ändå, oavsett ansiktsbehandlingar eller annat som handlar om utseende som du lägger tid på nu. Självklart påverkas ju ens mående av ens känsla också, men vissa tillfällen i livet när det bara är för mycket på samma gång måste man nog bara prioritera vad som är viktigast och sedan bara försöka låta sig själv tänka att det är ”good enough” som det är. Oavsett om det handlar om jobb, privatliv eller vad som helst. Pressar man sig själv för mycket blir det ju inte bra i slutändan ändå. Önskar dig i alla fall allt gott och det är fint att du delar med dig av hur du har det, här på bloggen. Kram!
Fin kommentar. Jag tar åt mig den, tack för bra tips ❤️
Du har helt rätt. Jag får göra alla de sakerna i framtiden när jag har tid och lust istället för att göra det till ett måste. Men hoppas att allting landar snart så jag får BALANS i hela livet. Tack för din fina kommentar, den lugnande mig och fick mig att se allting ganska så mycket klarare. Tack.
Kärlek till dig maja! Skickar många kramar
<3 Kram <3
Många kramar till dig. Läs Therese Lindgrens bok om hennes ångest. Den hjälpte mig faktiskt lite, även om ångesten såklart stället till mycket. Stora kramar.
Åh den är så bra!! Lyssnade på den som ljudbok förut! Så jävla bra. Stor kram
I feel very sad when you are with anxiety and stress because, almost everyone has already gone through it and it is a super unpleasant sensation.
Here are my advices, I hope it helps:
1-Put yourself in a comfortable place and focus only on your breathing, the movement of inspiration and exhalation, putting your hands on your belly to feel the movement that it does.
2- The important thing is to relax, to do yoga is really very good, and not only, listen to calm and soft music (I usually light a candle especially those very fragrant, I like it immensely)
3- This is something that I really do and it works out a lot I call it “My Safe Place”, that is, I think of a relaxing and comfortable place, it can be a real place where you’ve been or a place created by your imagination.
It may be the place you want, but the only “rule” is to be rich in details: the wind, the color of the sun and the sky, the texture of things, smells and sounds. And this place will be only yours and only the people you want will come in there. Every time you feel anxious, scared or with any bad feeling you return to your safe place again.
Maja, never forget that you are incredible and do not worry because you will always be beautiful,no matter what.
Thank you for sharing your feelings with us and thanks for the excellent blog.
Big kiss full of affection.♥♥♥
<3 Thank you Mary!! <3 XX
Hej Maja, testa att gå till en psykolog. Det finns absolut ingen skam i att uppsöka någon att prata med. Men det finns en skam i att ta så illa hand om sig själv att man gråter för att man inte hittar till UPS. Du är värd så mycket mer än att behöva må dåligt över saker som inte är livsviktiga. Ingen människa förtjänar att ha ångest, det är ju förstås inte lätt att bli av med ångest men det är aldrig fel att uppsöka professionell hjälp. Du förtjänar att må bra!
Tycker det är extremt fel och konstigt att säga att det ligger en skam i, och skuldbelägga en person för att må dåligt och ha ångest. En del saker i livet kan man inte styra över eller avboka för att det känns jobbigt, och ibland blir det helt enkelt för mycket. Och då kan det vara det lilla som man kanske skulle ha struntat i, i vanliga fall som får det att rinna över.
Ja det kanske kom ut lite konstigt. Jag menar bara att man inte borde tillåta sig att må dåligt åt saker som faktiskt det går att fixa. Sen finns det såklart saker som man har ångest över som man inte kan fixa hur enkelt som helst och då får man ångest för det, vilket inte är bra.
Det jag vill ha sagt är: ingen förtjänar att ha ångest och om man kan fixa den ångesten så tycker jag att man ska försöka med alla medel som man kan att försöka fixa det.
Jag försöker hitta någon här i England, en psykolog eller livscoach. Kram!
Du är stark
Du är.
Har full förståelse för din ångest!
Glöm inte bort vart (var?) du är idag med dig själv (alltså psykiskt, inte vilket land du är i). Det viktigaste av allt, som jag upplever är lätt att glömma bort, du (vi alla) är värd all lycka och glädje som finns runtom oss💐.
PS. Pratar om Livet på läktaren nästa varje dag med en ny person. Tack för det jobb du och Sanna (samt de andra som jobbar med podden) lägger ner😍 DS.
Ja du har helt rätt. Måste landa i här och nu. <3 Tack för dina fina ord, det gjorde min morgon.
Stor kram ❤️
<3
Alltså tack för du finns och pratar ut om din ångest! Jag har alltid känt mig så töntig när jag berättar om mina små saker jag får ångest över i vardagen till mina nära och kära. Men när jag läser dina inlägg om hur ångesten påverkar ditt liv, känner jag igen mig i typ allt du skriver. Och det är så jävla skönt att få höra någon annan som INTE försminkar det. Du är bäst!
Men åh JAG MED! Man låter så töntig och för folk utan ångest låter man ju helt sinnessjuk. så TACK för att DU skriver till mig, jag blir så glad och lättad när ni känner igen er. Känner mig mindre ensam då. Stor kram och tack igen<3
Känner igen mig så mycket, det är fruktansvärt att leva med ångest. Kämpa på, du är inte ensam! Kram och tack för superhärlig blogg<3
Verkligen fruktansvärt. Jag ska hitta de bästa knepen och dela med mig av dom här i bloggen, mitt mission 2018. Att döda ångesten. Stor kram och tack för att du skrev till mig <3
Tack för att du sätter ord på det så många känner. Du är en fantastisk förebild ❤️ Stor kram till dig.
Känns så skönt att vi är så många som känner likadant. Tack för att du skrev till mig.
Låter inte som en toppendag! Hoppas du mår bättre idag.
Skickar massor av styrka från Stockholm.
Tack <3 och Kram
Fina, fina Maja. Känner igen mig så mycket i att små saker lätt blir stora i ens huvud och att det av en ses som en enorm process att hantera det problemet. Jag vill naturligtvis inte att du ska ha ångest men det är skönt att veta att jag inte inte är ensam i att känna som jag gör. Genom att du har ångest och berättar om det, gör du så mycket ska du veta. Även andra saker du berättat i bloggen och du och Sanna i podden.
Jag uppskattar det så mycket, att du/ni delar med er av stunder i livet och händelser där allt inte är på topp. Att inte dölja det utan istället prata om det och blotta sina brister och mörka stunder är så fint. Det blir en tröst på något vis och jag känner mig lättare efteråt, samtidigt som man också får en liten klump i magen och bara vill ge dig en stor kram typ.
Detta blev kanske en lite spretig kommentar men det jag ville få fram är: vad tråkigt att det ska kännas så för dig med ångest. Men det hjälper mig och säkerligen andra också att du är öppen med det. Du är otrolig. Kom ihåg det! Stor kram till dig <3 och hoppas att idag (torsdag) blir en bättre dag.
Vilken fin kommentar. Jag håller med, jag känner mig LÄTTAD över att ni var så många som kände igen er jag trodde inte det. Då måste det ju verkligen vara ångest om vi är så många som upplever det på samma sätt. Så tack snälla för att du delar med dig och skriver till mig. Och så fint att vi hjälper varandra genom att berätta om vår ångest. Tack tack tack.
Fina Maja, massa kramar till dig. Vet själv hur det är och oftast vet jag inte vart jag ska ta vägen. Det är svårt att bara bli av med ångesten på ett andetag. Ofta låter jag den vara & låter mig ta bort alla måsten. Tycker du är fantastisk, all cred till dig. Det blir bättre efter ett tag!
Så fint <3 Tack för att du delar med dig och tar dig tiden att skriva till mig. All cred till DIG. Stor kram
Kämpa Maja. Och fyfan va bra du är som lyssnar på dig själv(tillslut) och bara gör saker som är bra, ta ett bad, beställa god mat, yoga ❤️ Försök stanna upp flera gånger unde dagen och känn efter hur du känner i magen, jag gissar att du går runt och spänner den hela tiden. Ta ett djupt andetag och släpp spänningen. Det funkar för mig ibland!
Och testa appen headspace, kort meditation på några minuter som typ rensar kropp och hjärna. Plus att han har sjukt skön röst att lyssna på!
Ja, alltid magen! Jag lärde mig det på yogan, att alltid tänka på magen och att låta sig själv andas genom den istället för att nästan hålla andan hela tiden. Ska genast kolla upp Headspace. Tack snälla för din kommentar, jag känner mig 10 kilo lättare idag och blir rörd när jag kikar in här. Tack <3
Om det är till någon tröst så kan jag också få ångest av att lämna tillbaka paket. Oftast blir det värre när jag har mycket runt omkring mig. Skäms ofta för min ångest eftersom den säkert enligt många skulle framstå som “lyxångest”. Den känns dock jävligt verklig när den kickar in. Jag tycker du är modig Maja, tack för att du är du ❤️
Jag tycker det är så otroligt viktigt att du skriver och berättar om det här för jag tror att det är så lätt att tro att bara för att man har ett såkallat “influencerliv” så är man helt ångestfri och så är det ju absolut inte. Du ska inte förminska din ångest för att många refererar dina problem som lyxproblem, ångest är ångest oavsett vad. Kämpa på och tveka inte på att berätta om det, för we are all in this together. <3
Wow, känns som att det skulle kunna vara jag som skrev detta inlägget för jag fungerar på precis samma sätt. Jag förstorar upp småsaker till enorma proportioner och skjuter upp saker konstant, vilket gör det ännu värre. Stressar upp mig över minsta lilla grej och blir helt spänd i kroppen och käkarna vilket kan ta flera dagar innan det går över.
Tror att det för min del ofta handlar om att jag sätter såna utomjordiska krav på mig själv i de flesta situationer och sammanhang. Krav som inte går att leva upp till helt enkelt. Det har hjälpt mig enormt mycket att ha samtalsstöd med professionella människor som kan hjälpa en att hantera detta <3 Man blir mer varse om sina tankar och sitt beteende genom t.ex KBT som jag har kört en del och utifrån det kan man trixa med olika sätt att hantera allt. Prova det om du känner att det kan vara en god idé!
Jag var deprimerad i slutet av högstadiet/början av gymnasiet och mina betyg störtdök. Jag som alltid varit duktig i skolan orkade inte ta tag i saker och det slutade alltid med att jag satt uppe på nätterna i sista minut för att hinna skicka in ett arbete för att inte få underkänt.
Det här lever kvar med mig än idag, att jag skjuter upp saker som är jobbiga eller tråkiga. Jag har inte varit deprimerad på länge men har fortfarande mycket ångest då och då.
För mig hjälper det med en kalender. Jag skriver upp ALLT i min extremt organiserade kalender (har massa olika listor osv) som jag klistrat ihop själv för att slippa glömma något viktigt som jag sköt upp en vecka tidigare. Jag flyttade för någon månad sedan och har inte alls mått bra pga det har varit stressigt och jag har haft 0 ordning på saker och ting för att jag jobbat så extremt mycket samtidigt. Nu bor jag i en ny stad och söker jobb, vilket iofs är en liten stress i sig, men jag har haft så mycket tid till mig själv när jag varit ledig i 3 veckor. Att organisera upp allt jag måste göra, vill köpa, vill resa, min dator, mina sparade papper, kvitton, min garderob, kyl och skafferi – ALLT! Jag må vara ett kontrollfreak men jag vet att alla saker har sin plats och att jag inte kommer glömma bort att skicka det där paketet eftersom jag har skrivit in att jag ska göra det kl 10 på torsdag och sedan ska jag betala mina räkningar kl 11 och laga lunch 11.20.
Jag gör inte så här varje dag och ibland hinner man inte med och det blir kaos, men att ha extrem struktur har hjälpt mig enormt mycket när det är som jobbigast! För mig, just nu, är det som ger mig mest ångest att inte ha koll på om jag betalat en faktura eller hämtat ut ett paket eller bokat bord på restaurangen – och genom att skriva upp precis minsta lilla tanke så har jag stenkoll och slipper oroa mig så ofta.
Nästan obehagligt att läsa hur du skriver för känner igen mig själv så otroligt mycket. Förstår nästan precis hur du känner och ser verkligen upp till dig om hur otroligt bra du hanterar det. Jag vill lära mig av dig, du är en stjärna. Otroligt stark är du och jag ser upp till dig till hundra %. Superstor kram.
Ha inte skyhöga krav på dig själv inför bröllopsdagen. Du har hittat din rätte och han dig. Försök att inte fokusera på en enskild dag, utan ert liv i stort. Visst är bröllopsdagen en stor dag, men jag lovar, den kommer bli alldeles perfekt oavsett om dina naglar inte har rätt färg, ditt hår har en dålig dag, eller klänningen sitter lite för tight. ❤️ Den kommer ändå bli allldles perfekt – för ni är perfekta för varandra. Det är det viktigaste, att du gifter dig med rätt person. 💕
Kram!
Kärlek till dig Maja
Tack för att du skriver om din ångest, har kämpat med min i 15 år. Har också mycket hjärnspöken, känner igen mig så i din text. Stor kram till dig.
Tack för att DU kommenterar. Känns så fint. Stor kram